Elsa identifierar kroppen som hittades i sjön. Mannen hon trodde var hennes man är skäggig och mager. Elsa säger, 'Jag känner igen den här mannen, han jobbar på cirkusen och 'Turkiska Kiosken', där han hanterar ormar.' Polisen ser hopplöst på Elsa och säger, 'Han var hemlös.' Det var polisen som följde efter Elsa med bil och samlade affischerna. Elsa vill inte prata med honom. Polisen föreslår att de tar med Elsa hem. Under resan säger de inget. Elsa bjuder in polisen till sitt hem. De två dricker te. Polisen berättar om sina intressanta arbetsminnen. Elsa tittar på honom utan att uttrycka något. Polisen ber om tillstånd att gå på toaletten. Elsa fortsätter att dricka sitt te vid bordet. Under tiden stänger hon sina ögon för en stund och ser bilder av sig själv tillsammans med polisen, liggandes i sängen. Hon öppnar ögonen och ställer sig irriterad framför badrumsdörren. Polisen blir förvånad när han kommer ut från badrummet och frågar, 'Elsa, mår du bra?' Elsa skickar snabbt iväg honom från sitt hem. När hon stänger dörren börjar hon gråta.
Elsa sitter och äter glutenfri tårta på Fabrique när hon läser tidningsartikeln. Journalisten har rubricerat det som 'Den Mystiska Svenska Kvinnan - En Hjälte för Muslimer'. Elsa fortsätter att läsa. Hon väljer ut några meningar. 'Var Elsa's man en hemlig muslim?' 'Är Elsa muslim?' Elsa blir irriterad på journalisten som hade lovat att skriva om hennes make. Hon är inte nöjd med det som står i artikeln. Medan hon viker ihop tidningen kommer hennes kollega Arthur in genom dörren. De hälsar på varandra. Arthur tar en kopp te och sätter sig vid Elsa's bord. Han tittar på tidningen och frågar, 'Vad håller du på med, Elsa?' Elsa avfärdar frågan. Arthur pressar henne inte utan börjar prata om jobbet, hur projekten staplas på varandra och hur intensivt hon arbetar. Elsa antyder att hon kan återgå till arbetet. Arthur ler och säger att de först måste lösa problemen, att hon borde lämna arbetet till dem. Elsa tittar hastigt på Arthur när han går iväg.
Plötsligt kommer tanken att ringa Carson's telefon upp i Elsas sinne. Telefonen ringer och en kvinna svarar. Elsa blir förvånad och säger, 'Carson, älskling.' Kvinnan lägger på luren. Elsa lämnar snabbt kaféet. Hon går till tunnelbanan. Hon springer till en förort i staden. Hon har kommit till Carson's kontor. Hon frågar säkerhetspersonalen efter sin man. De vill inte släppa in henne och meddelar chefen. Chefen kommer. Elsa försöker ta sig in och blir upprörd. Männen håller henne tillbaka. Elsa skriker, 'Var är Carson?' Männen tittar på henne med hjälplösa ögon.
Elsa är förvirrad och distraherad. När hon öppnar ögonen befinner hon sig i ett rum på sjukhuset. Hon är ensam, ingen är bredvid henne. Det börjar mörkna. Elsa pratar med en sjuksköterska som kommer in efter en stund. Sjuksköterskan berättar för henne att hon inte har tagit de mediciner hon borde varje dag. Elsa tar medicinerna och somnar djupt. När hon vaknar mitt i natten går hon upp för att gå på toaletten. Hon pratar med en ung pojke som sitter vid datorn. Elsa vill veta om någon med hennes makes namn har besökt sjukhuset. Den unga killen vill inte avslöja några uppgifter. Elsa insisterar. Killen tittar upp uppgifterna och säger att det finns två personer med namnet Carson. En person med namnet Carson avled för tre månader sedan av en hjärtattack, den andra blev överförd till ett annat sjukhus för tre dagar sedan. Elsa känner sig yr och förvirrad på grund av medicinerna hon har tagit. Hon frågar, 'Var är du, Carson?
Fortsättning följer
Skribent: Evrim Ozsoy.
Hiç yorum yok:
Yorum Gönder