Elsa och Carson går in i Hagaparken. Vädret är kallt. Eftersom Elsa har glömt sina vantar blir Carson arg på henne. Ändå håller Carson Elsas händer för att värma dem. Då lägger Elsa märke till sin svullna mage och visar den för Carson. Han tittar men reagerar inte, vänder sig om och börjar springa mot sjön. Elsa försöker ropa på honom, men inte ett ljud kommer fram. Carson försvinner ur hennes synfält. I samma ögonblick vaknar Elsa hemma i vardagsrumssoffan, alldeles svettig.
Elsa hittar ett foto av sin make och går till en kopieringsbutik för att trycka upp efterlysningsaffischer. Butiksinnehavaren är en äldre man som rör sig mycket långsamt. Elsa är otålig och försöker lägga sig i hur han arbetar, men han hindrar henne. Elsa somnar på en stol. När hon vaknar ser hon att den äldre mannen har gjort klart efterlysningsaffischerna. Hon betalar för sig och går. Mannen behåller några kopior själv och lägger dem i en påse.
På gatorna sätter Elsa upp affischer medan hon går framåt. Några kvinnor tittar på henne och viskar sinsemellan. Bakom henne står en polisbil. Elsa lägger märke till den och skyndar sig. Poliserna kliver ur bilen och vill prata med henne, men Elsa försvinner ur sikte. En av poliserna plockar åt sig en av affischerna, sätter sig i bilen och pratar i radion.
Strax därefter ringer Elsas telefon. Det är hennes mamma som undrar hur hon mår. Elsa börjar gråta, mamman blir orolig och frågar vad som hänt. Elsa kan inte få fram ett ord och lägger på luren.
På vägen hem får Elsa syn på en ung kille med kamera som tar ett foto av henne. Hon blir förvånad och går fram för att fråga vad han håller på med. Killen undrar om hon är muslim. När Elsa svarar ”Nej” skrattar han. Han berättar att han är journalist och vill intervjua Elsa eftersom hon hindrade en koranbränning dagen innan. Elsa vill först inte medverka, men tänker sedan att han kanske kan hjälpa henne att hitta Carson, så hon bjuder in honom hem. Hon bjuder på kaffe och kakor, och journalisten berättar att han nyligen tagit examen från universitetet och nyss börjat jobba. Elsa lyssnar medan hon i sin tur berättar om sitt arbetsliv och sitt liv med Carson. Reportern blir nyfiken och vill också intervjua Carson. Då förklarar Elsa att hon och Carson var i Hagaparken igår när han försvann. Journalisten undrar om det kan röra sig om en kidnappning och varför Elsa egentligen stoppade koranbränningen. Han frågar också om hennes trosuppfattning, men Elsa vill inte svara. När han sedan undrar vilken religion Carson har, säger Elsa att hon inte vet. Reportern blir misstänksam och frågar om Carson kan vara hemlig muslim. Han visar ett foto på mannen som försökte bränna koranen. Elsa blir förvånad, för mannen på bilden liknar Carson. Men hon behåller lugnet och säger att hon inte känner igen honom. Reportern tar några foton på Carson (från Elsas material) och lovar att göra allt för att hjälpa henne hitta honom. Sedan går han. Elsa värmer lite mat men är inte hungrig. Frukten hon hade lagt undan åt Carson börjar redan ruttna i sina burkar.
Elsa har satt väckarklockan för att hinna till kemtvätten och hämta Carsons nystrukna skjortor. Hon springer dit, men skjortorna finns inte kvar. Kvinnan i butiken säger att de redan hämtades för tre timmar sedan. Elsa undrar om det var Carson som hämtade dem, men kvinnan berättar att det var hennes son som tog emot skjortorna och att hon själv kom sent den dagen. Elsa blir förvirrad och frågar efter kamerabilder, men kvinnan blir irriterad och kör ut henne ur butiken. När Elsa kommer ut på gatan märker hon att de efterlysningsaffischer hon satt upp är borta – någon har rivit ner dem.
Plötsligt upptäcker Elsa att Carsons telefon, som varit avstängd, nu är påslagen. Hon ringer upp men ingen svarar. Hon blir upprörd och börjar gråta. Därefter går hon till sitt kontor. När hon kliver in håller hennes kollegor ett möte utan henne, vilket förvånar henne. Hennes närmaste vän kommer fram och frågar hur hon mår. Elsa vet inte vad hon ska svara och blir stött över att de möts utan henne. Vännen förklarar att företaget står inför nedskärningar och att de hade samlats för att hitta en lösning. Elsa tror att hon ska få sparken, men vännen säger att de inte kommit så långt än och att hon kan fortsätta arbeta när hon vill. Elsa blir förvirrad och säger: ”Jag skulle ju komma i morgon.” Vännen verkar orolig. Elsa lämnar kontoret argt.
Med sin bunt efterlysningsaffischer går hon till Hagaparken. Hon sätter upp några vid stolparna när hon i fjärran ser en polisbil och en ambulans. Affischerna glider ur hennes händer och faller till marken. Hon närmar sig avspärrningen. Polisen drar upp en svart sopsäck ur sjön. Sjukvårdarna försöker öppna säcken, men polisen hejdar Elsa. ”Är det min man?” frågar hon förtvivlat. Polisen som följt efter henne lägger en hand på hennes axel och frågar: ”Hur mår du?” Elsa svimmar.
Yorumlar